Älgen är världens största hjortdjur. Den kan bli över 2 meter hög och väga 700 kg. Den förekommer i fuktiga skogsmarker i hela Sverige.

Älgen känns lätt igen på sin storlek, den breda mulen och kroppens brungrå färg. Benen är gråvita och svansen mycket kort. Det är bara tjuren som får horn. Hornen blir större för varje år fram tills tjuren är 5-6 år gammal. Inför parningen på hösten fejar (skaver av) han hornens hud, och tappar sedan hornen under vintern. Nya börjar växa ut tidigt på våren.

Honan föder 1-2 ungar på försommaren. Ungarna följer med mamman och blir bortstötta en tid före nästa kalvning. När kalvarna ska klara sig på egen hand händer det att de förirrar sig till städernas bebyggelse. Sverige är ett av världens älgtätaste länder med omkring 200 000 älgar. Det sker omkring 5 000 trafikolyckor med älg per år, och de flesta inträffar mellan skymning och gryning.

Brunbjörnen är vårt största rovdjur och världens mest spridda björnart. Den har stort huvud, små ögon och breda föt-ter med långa klor. Pälsen är tjock och mörk- eller ljusbrun till färgen. En svensk björnhanne väger mellan 100-300 kg, en hona mellan 60-200 kg. I t ex Alaska blir björnarna betydligt större och kallas där Grizzlybjörn.

På sommaren träffas björnarna för att para sig. På hösten skapar björnen en sovplats – ett ide – t ex i en uppgrävd myr-stack. Där sover den hela vintern, men det händer att den vaknar om den blir störd. I idet föds även ungarna som kan vara upp till fyra stycken.

Björnar trivs i skogklädda vildmarker långt ifrån bebyggelse. De undviker människor, men det händer att björnar attackerar jäg-are som har med sig hund. Det är tillåtet att skjuta ett visst antal björnar varje år. Endast en handfull björnar dödas varje år i trafiken.

Ekorren är en gnagare som finns i alla ty-per av skogar, men mest i barrskog. Den har rödbrun päls som blir tjockare och mer gråaktig på vintern.

Den yviga svansen används som balans-stång och kan även fungera att gömma sig bakom när djuret äter.

Ekorrens släktnamn Sciurus betyder ”den som skuggar sig med sin svans”. På sommaren bygger ekorren ett klotrunt bo av kvistar att föda upp ungarna i. Honan föder 4-8 ungar som från början är nakna och blinda.

Ekorren trivs i människans närhet och korsar ofta bilvägar. Det gör den till en av de mest utsatta djuren i trafiken. Man räknar med att mellan 20 000 – 30 000 ekorrar blir dödade i trafiken varje år.

En fjärdedel av jordens däggdjur utgörs av fladdermöss. I Sverige förekommer 19 arter. Fladdermössen är den enda dägg-djursgrupp som kan flyga aktivt. Vingarna består av ett tunt skinn som spänns av handens förlängda fingrar. Kroppen är täckt av en brunaktig päls.

Fladdermössen ser dåligt men har istället en ovanligt bra hörsel. På sätt och vis ”ser” fladdermössen med öronen. När de jagar insekter ger de ifrån sig pipljud och lyssnar efter ekot som studsar på flygande insekter. På så vis får de en bild av var deras byten finns.

På vintern blir det födobrist i Sverige. Därför sover fladdermössen hela vintern. Genom sömnen, som kallas dvala, kan de spara kroppens energi och behöver inte äta. Fladdermössen parar sig på hösten och får oftast en enda unge på våren. Det är svårt att säga hur många fladdermöss som dödas i trafiken. Men många arter är beroende av ett artrikt kulturlandskap, vilket blir allt mer ovanligt.

Grävlingen förekommer i områden med lövskogar och odlad mark, där jorden är tillräckligt mjuk att gräva i. För att vara ett mårddjur har den mycket små öron och kort svans. Den känns igen på sin silvergrå färg och den svartvita ansiktsteckningen. Grävlingen har ett mycket känsligt luktsinne, men ser dåligt.

Grävlingens bo kallas gryt. Det består av ett system av långa gångar och bohålor. De största gryten består av hundratals meter gångar i flera plan. I grytet bor ofta flera grävlingfamiljer tillsammans. Grävling-ens ungar föds oftast tidigt på våren. De kan vara mellan 1-4 stycken och är vita till färgen. Ungarna stannar i grytet ända till hösten.

På vintern föredrar grävlingen att sova i grytet, men det händer att den ger sig ut för att leta mat när vädret är milt.

Grävlingen är utsatt i trafiken eftersom den är nattaktiv och svår att upptäcka när den korsar vägar. Varje år dödas ca 30 000 grävlingar i trafiken.

Igelkotten tillhör en egen djurfamilj som kallas igelkottdjur. Dess rygg är täckt av brunspräckliga taggar, resten av kroppen är täckt av brun päls. Ansiktet är mörkare, nosen är utdragen och öronen är delvis gömda i pälsen. Igelkottens taggar – som egentligen är ombildade hårstrån – spärras upp när igelkotten rullar ihop sig som en boll.

Igelkotten trivs i parker och trädgårdar, men förekommer också långt ifrån bebyggelse. Den är som mest aktiv under natten. På sommar föder honan 4-6 ungar.

På hösten bygger igelkotten ett bo, t ex under en rishög. Under vintern sover den en djup och långvarig sömn som kallas dvala. Om man har tänkt elda upp en ris-hög så bör den först flyttas så att eventuella igelkottar hinner vakna och smita iväg.

Eftersom igelkotten trivs nära människor och är aktiv på natten är det tyvärr många som blir överkörda av bilar. Men man tror att ännu fler igelkottar dör naturligt under sin vinterdvala.

Lodjuret är vårt enda vilda kattdjur. Det har ljust brun päls med mörka fläckar. Benen är långa och tassarna lurviga. Svansen är kort och svart på spetsen. Lodjuret har tofsar på öronen.

Lodjuret trivs i stora skogsområden, gärna med bergig terräng. Det lever i familjegrupper, men jagar ensamt. Honan får mellan 1-5 ungar. Ungarna lär sig jaga av honan som de följer nästan ett år.

Under jakten smyger sig lodjuret på sitt byte. Attacken sker blixtsnabbt från 20-30 meters håll. Misslyckas det ger lodjuret upp direkt och inväntar ett nytt tillfälle.

Lodjuret har extremt bra mörkerseende och är mest aktivt nattetid. Ett 30-tal lodjur blir dödade i trafiken varje år.

Rådjuret är Europas minsta hjortdjur. Det förekommer i alla typer av skogsmark, även nära bebyggelse. Honan kallas get, hannen bock och ungen kid.

Pälsen är rödbrun på sommaren, och blir gråbrun på vintern. Undersidan och rumpan är vit. Kidet har vita fläckar på ryggen. Endast bocken har horn. De börjar växa ut på vintern och ramlar av sent på hösten. Rådjuren har ett ljudligt läte som liknar hundars skällande.

Rådjuren går ofta ensamma, men på vintern kan de söka föda tillsammans i större flockar. Parningen sker på sensommaren. Under vintern stannar fosterutvecklingen av, vilket är unikt bland hjortdjur. På för-sommaren föds 1-4 kid som sedan följer sin mamma i ett år.

Varje år sker över 30 000 trafikolyckor med rådjur i Sverige. De flesta olyckor sker under sensommaren då parningstiden infaller och djuren rör sig extra mycket.

Räven (eller rödräven som den också kallas) är vårt vanligaste vilda hunddjur. Pälsen är rödbrun på ryggen och sidorna och vit på magen, bröstet och halsen. Svansen är lång och yvig med en vit tipp.

Rödräven trivs bäst i skogsmark och jordbruksbygd, men blir allt vanligare i och kring tätorter. Rävfamiljen kan bestå av ett par eller flera vuxna djur som hjälper till med ungarna. Honan föder 2-6 ungar i en lya på våren.

Räven har mycket god hörsel vilket kommer väl till pass när den jagar sorkar som lever under snön på vintern. Räven kan höra exakt var sorken befinner sig. Med ett skutt dyker den ned i snön och fångar sorken. Räven får själv passa sig i områden där det finns kungsörn som gärna tar rävar.

Precis som många andra rovdjur är räven aktiv i gryningen. Därför händer det tyvärr ofta att rävar blir påkörda och omkring 10 000 rävar trafikdödas varje år.