Augusti - Hjulet
Hjulet är en maskin (ja, faktist!) som består av ett cirkelformat objekt som roterar kring en axel. Hjulet finns i många varianter, såsom vagnshjul och kugghjul. Kanske är hjulet rentav människans viktigaste uppfinningar någonsin? Visst måste det vara en av de äldsta uppfinningarna? Faktiskt inte! Det finns exempel på redskap som uppfanns hundratusentals år före hjulet.
Det första kända hjulet är ”endast” 5500 år gammalt, och fungerade som drejskiva. Något senare uppfanns de första vagnshjulen. När europeerna kom till Nord- och Sydamerika på 1500-talet var hjulet fortfarande okänt för ursprungsbefolkningarna på dessa kontinenter.
De första vagnshjulen bestod av rundformade träskivor. För omkring 4000 år sedan uppfanns ekrarna vilket gjorde att man kunde tillverka mycket lättare och smidigare hjul. Omkring 300 år före vår tideräknings början uppfanns kugghjulet som än idag används i många maskiner.
Hjulet förekommer också som en viktig symbol i bland annat buddhismen och hinduismen. I Sverige förekommer så kallade ”solhjul” (eller ”solkors) som motiv i hällristningar. Hjulet symboliserar solens färd över himlen och de fyra årstidernas växlingar.
September - Cykeln
Den sorts cyklar vi använder idag, med två lika stora hjul och kedjedrift av bakhjulet uppfanns efter en idé av engelsmannen Harry Lawson på 1870-talet. Den kallades då ”säkerhetscykeln” eftersom den var säkrare än de så kallade ”höghjulingar” som uppfunnits några decennium tidigare. Höghjulingar har ett stort hjul fram och ett litet bak. Tramporna sitter direkt på det stora hjulets nav. Det är en konst att balansera på dessa cyklar och lätt att välta framstupa vid ojämna underlag.
Ordet cykel är en förkortning av engelskans bicycle som betyder ”tvåhjuling”. I lagens mening räknas många olika typer av fordon – såsom elrullstolar, eldrivna sparkcyklar, Segways mm – som cyklar. En cykel som framförs i trafiken måste alltid ha ringklocka och broms. I mörker ska dessutom cykeln vara försedd med fram- och bakljus samt godkända reflexer. Cyklister under 15 år måste ha hjälm.
Ända sedan cykeln uppfanns har den skapat möjligheter för människor både på landet och i städer att röra sig över stora områden och kunna arbeta långt ifrån hemmet. Idag fortsätter cykeln att spela en viktig roll för både barn och vuxna som ett hälsosamt, miljövänligt och billigt sätt att ta sig fram. Hälften av alla bilresor som görs är så korta att de hade kunnat ske med cykel istället. I många större städer arbetar man därför för att minska biltrafiken och göra det lättare för cyklister.
Oktober - Reflexen
De flesta olyckor med gående inträffar i mörker. Många av dessa kan undvikas med en enkel och smart uppfinning – reflexen!
På hösten blir det mörkt ute tidigt på dygnet. Redan i september är det mörkt vid åtta-tiden på kvällen. Under vintermånaderna är det mörkt både när vi går eller cyklar till förskolan, skolan eller arbetet, och när vi är på väg hem. Men tänk på att reflexen behövs året runt, inte bara under den mörka årstiden.
Med ljusa kläder kan du, i mörker, upptäckas av en bilist på 60 meters håll. Med mörka kläder och utan reflexer syns du först när bilen är 20-30 meter från dig. När du bär reflex kan en bilförare se dig på 125 meters avstånd.
I Finland och Sverige har man olika åsikter om vem som var först med reflexen. I Finland anser man att bonden Arvi Lehti uppfann reflexbrickan omkring år 1950. I Sverige brukar man anse att det var Alvar Thorson som år 1954 som uppfann den hängande reflexen. Thorson blev senare direktör på trafiksäkerhetsföreningen NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Reflexer bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den gående blir lättare att upptäcka. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört.
November - Tåget
En form av järnvägar användes i gruvor redan för flera hundra år sedan. De första järnvägarna för persontrafik kom i början av 1800-talet, i Sverige i mitten av 1800–talet. Till en början drevs vagnarna med hästar som senare ersattes av ånglok. Ånglokens tid varade i vissa länder ända in på 1980-talet.
Idag drivs de flesta lok med elektricitet. Elen kommer från hängande kontaktledningar ovanför rälsen och når loket via en strömavtagare. Spänningen är omkring 15 000 volt. Det är förenat med livsfara att närma sig kontaktledningarna.
Har du tänkt på hur de långa och raka tågvagnarna klarar av att åka genom kurvor? Svaret är att vagnens hjul inte sitter direkt på karossen, utan på en mindre vagn som kallas boggi (en i var ände av karossen) som är vridbar och följer kurvorna.
Varje dag reser över 400 000 svenskar med något av de 3 200 persontåg som avgår. De flesta resor sker med så kallade pendeltåg. Kvällar och nätter, när persontrafiken minskar, passar godstågen på att utnyttja järnvägsnätet. Med malm, trä och andra varor som last, kör svenska godståg varje dygn tre varv runt jorden!
I Sverige kör de snabbaste tågen uppåt 200 km/h. Världens snabbaste tåg saknar faktiskt hjul. Det glider istället på ett osynlig magnetfält, vilket tillåter en hastighet på omkring 550 km/h.
December - Övergångsstället
Som gående ska du använda övergångsställe när du korsar en väg. Saknas övergångsställe får du korsa vägen ändå, om det kan ske på ett säkert sätt. Vid ett övergångsställe har fordonsförare väjningsplikt gentemot gående. Det betyder att bilar ska stanna om en gående korsar eller är på väg att korsa övergångsstället. Men den som går är också skyldig att ta hänsyn till biltrafiken. Ta ögonkontakt med fordonsförare innan du går ut på övergångsstället!
De första övergånsställena skapades i England på 1930-talet. De markerades med lyktstolpar med orangeblinkande lampor (sådanda finns fortfarnade i vissa länder). Men när trafiken ökade allt mer upptäckte man att varken fordonsförare eller gående brydde sig om övergångsställena. Hur skulle man göra för att få människor att använda dem?
En ingengör vid namn George Charlesworth kom på den randiga vägmarkering som sedan har spridit sig över hela världen. Den nya typen av övergångsställe fick namnet ”zebra crossing” på grund av ränderna.
Kan en trafikskylt bli folkkär? Kanske har den svenska vägmärket för övergångsställe blivit det. Mannen på övergångsstället ritades av tecknaren Kåge Gustafson. Senare fick skylten det skämtsamma namnet ”Herr Gårman” (som låter som ”Här går man”) genom en barnlåt av Gullan Bornemark. Sedan 2010-talet finns det också en skylt som föreställer ”Fru Gårman”.
Januari - Skidan
Skidor har nog funnits så länge människan har rört sig i snörika områden. Det är väldigt jobbigt att gå i djup snö. Men däremot ganska lätt, ja till och med roligt, att glida fram ovanpå den.
Världens äldsta skida finns faktiskt i Sverige. Den kallas Kalvträskskidan efter den ort i Västerbotten där den hittades i en myr. Kalvträskskidan är omkring 5200 år gammal! Skidor användes alltså redan av stenålderns jägare. Gemensamt för äldre typer av skidåkning är att man vanligtvis stakade sig fram med endast en stav, ungefär som när man paddlar.
Under 1900-talet utvecklades skidåkningen alltmer till ett sport- och fritidsnöje. Olika grenar inom skidåkning växte fram, såsom längdskidåkning, alpin skidåkning, backhoppning och snowboard. Samtidigt förfinades utvecklingen av stavar, pjäxor, vallor och andra tillbehör.
Från början var nästan alla skidor tillverkade av trä. Dagens skidor är uppbyggda av plast eller kolfiber, ofta med en kärna av något träslag. En längdskida har glidytor fram och bak, och en fästzon i mitten som svävar lite över underlaget för bästa glid. Fästzonen sviktar ner mot snön endast när skidåkaren vill trycka ifrån.
Det finns många sorters skidor, men alla är inte gjorda för snö. Förr, när bönderna brukade samla in foder ute på myrar i skogen, användes myrskidor. Med sådana på fötterna slapp man sjunka ner i den mjuka och genomblöta myrmarken.
Februari - Bilbältet
Bilbältet är den viktigaste säkerhetsanordningen i en bil. I Sverige är detsedan 1988 lag på att alla som åker i en bil ska använda bilbälte. Om en krock eller olycka sker är bilbältets uppgift att skydda den åkande från att slå sig mot karossens hårda material. Bältet håller fast kroppen både vid höften och bröstet, och ser till att man inte ramlar ur bilen om den skulle rulla.
Omkring år 1900 kom de första tvåpunktsbältena. Den vanligaste typen av bilbälte i dagens bilar kallas trepunktsbälte (det har ju tre fästpunkter). Det uppfanns av den svenske flygingenjören Nils Bohlin och fanns för första gången 1959 i bilmodellerna Volvo Amazon och PV 544. Alla nya bilar har så kallade bältespåminnare. Det är en signal som ibland ökar i styrka om de åkande har glömt att ta på sig bältet. Det låter irriterande, men det är ett litet problem om man tänker på att bilbältet faktiskt halverar risken för att skadas svårt vid en kollision. Trots bältespåminnare sker det varje år ett tjugotal dödsfall vid trafikolyckor där föraren inte använt bilbälte.
Det är mycket viktigt att bältet sitter korrekt. Så här ska det sitta:
- Axelbandet ska löpa diagonalt över bröstet och nära halsen.
- Höftbandet ska löpa över höftbenen nära låren, inte över magen.
- Bältet ska vara sträckt mot kroppen.
- Bältet får ej vridas utan ska ligga slätt.
- Man bör ha bältet närmast kroppen, och t ex inte ovanpå ytterkläder.
- Barn som är kortare än 135 centimeter ska använda en särskild skyddsanordning, alltså babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/-kudde.
Mars - Bussen
Ordet buss är egentligen en förkortning av det gamla ordet för buss, nämligen omnibus. Omnibus är i sin tur ett latinskt ord som betyder ”för alla”. Och det passar ju väldigt bra på ett fordon som kan nyttjas av vem som helst, eller hur?
Busstrafiken i Sverige sköts av varje län. Det finns stadsbussar som kör centralt i städerna och regionbussar som åker mellan orter på landsbygden. Där utöver finns det turistbussar med särskilt hög komfort och mer bagageutrymme. Nästan en miljon människor färdas med buss varje dag i Sverige.
Enligt reglerna kallas ett fordon med mer än 8 passagerarplatser för buss. För att köra ett sådant fordon krävs särskilt busskörkort.
En buss är vanligtvis 15 meter lång, men får vara upp till 24 meter. De längsta bussarna kan ha en eller två leder – ”dragspel” – för att klara svängarna.
De första bussarna var så kallade hästomnibussar som fanns i Paris redan under 1600-talets andra hälft. Det var en form av hästvagnar med plats för många som gick särskilda turer efter tidtabell. Senare utvecklades idén och blev vanlig i stora städer under 1800-talet. De första hästomnibussarna i Sverige fanns i Stockholm på 1820-talet. Den första motordrivna bussen kom till Stockholm 1899.
April - Cykelbanan
Läs mer 1 april.
Maj - Byggnadskonsten
Läs mer 1 maj.